Like a punch in my stomache

Your words feels like a punch In my stomach, you take my breathe away
It hurts and Im crying and It feels like I've got nothing left to say
But then I remember my friends and my family that loves me for who I am
and that they would catch me If I fall
After that I dont give a fuck about your words and take back my breathe that you stall - Elliz

Ja, se så poetisk jag kan vara. Några utav er visste säkert redan det. Jag skrev väldigt mycket dikter och sånt när jag var yngre, jag älskade det. Dikten ovan är till min far. Är väl egentligen ingen höjdare på engelska, i alla fall inte stavningen och grammatiken men just nu känns det som det kvittar, fick i alla fall in mina känslor i den dikten. Han har gjort mig så illa nu och allt känns helt hopplöst. Inte livet, utan allt som rör honom. Har ju alltid hoppats på att han en gång kommer att finnas där som den pappa han egentligen är, men just nu så känns det rätt kört. Han är förlorad och det gör så ont, men jag har ju som sagt klarat mig utan honom i nästan hela mitt liv, så då kommer jag ju att klara mig utan honom i resten av mitt liv, eller? Känns bara lite jobbigt om det är så här det ska avslutas. Önskar att jag inte hade sett den här sidan av honom, att jag istället kunde gå vidare i mitt liv med mina minnen av honom sen jag var liten. Då var han världens bästa pappa, men sen förändrades allt och nu är det värre än någonsin. Antar att det bara är att bita ihop, jag har världens finaste vänner, familj och släkt som finns där för mig och älskar mig för den jag är. Är så glad att jag har dom.
Tack för att ni finns!

Såg ni melodifestivalen ikväll? Jag är så himla glad över att Andreas Jonsson gick vidare till globen, tyckte han var riktigt grym och jag röstade på honom 2 gånger faktiskt. Och tro mig, det är inte ofta jag slösar pengar på sådant, haha. Så han tyckte jag var riktigt riktigt bra :) Men gud så jag grät när "mongona" sjöng sin låt, först så blev jag lite full i skratt för dom kan ju se lite småroliga ut även om dom är väldigt söta också, men sen när dom sjöng något med "När det som är ett allvar, har blivit till ett skämt" Då kände jag mig så jävla hemsk och så fortsatte jag att lyssna på låten och så började jag störtböla för jag tyckte att dom var så söta. Hehe, så så kan det gå :)

Igår så blev det aldrig något Åkersberga, vi åkte hem till Olle istället och var där en stund och sedan åkte vi hem till hans kompis Kim. Även om det inte var någon fest så hade vi faktiskt riktigt kul :)

Nu ska jag och mamma se någon film, om vi hittar någon...Hehe.
Cya


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0