Halloj!
Det har varit lite tyst här nu ett tag...Har inte riktigt vetat vad jag ska skriva om, har inte gjort speciellt mycket så finns inget jag kan berätta att jag har gjort heller. Menmen, tänkte bara tala om för er att jag lever. Även om allt är jobbigt just nu, jag försöker i alla fall att må bättre. Jag har kommit fram till att jag måste ta tag i mitt liv och mig själv nu och försöka må bra. Jag kommer att sluta på matpedagogerna, vet inte i vilken skola jag ska börja istället men jag tror att det förmodligen kommer att bli ett sabatsår, eller ett halvt i alla fall och under den tiden så ska jag bara koncentrera mig på mig själv och hur jag mår. Det är ett ganska jobbigt beslut eftersom jag ändå känner att jag vill fortsätta kämpa och lyckas ta studenten det året jag "ska" göra det, men jag vill inte riskera att jag går in i väggen och med den här ångesten så kommer jag göra allt annat än att lyckas i skolan. Jag kommer bara att må ännu sämre...Speciellt i den skolan. Sen ser jag annorlunda på det nu, det betyder ju inte att jag har misslyckats med skolan bara för att jag tar en paus ifrån den, det går ju faktiskt att plugga senare och det går alltid att lösa det. Känner liksom att jag är viktigare just nu, hur jag mår och så...För jag vill inte vara ett vrak och tar jag inte tag i mina problem nu så kommer jag inte att göra det sen heller och då kommer jag må dåligt enda till studenten eller kanske i hela mitt liv om jag aldrig skulle ta tag i det? Det misstaget vill jag inte göra. Jag vill hellre ta tag i det nu, hitta mig själv, börja må bra och sedan ska jag ge allt i skolan och göra det jag vill göra. Matpedagogerna är inte rätta skolan för mig, det har jag känt enda sedan jag bytte dit från globen. Jag kände direkt att det inte är där jag ska ta studenten. Jag vet inte vart det kommer att vara, men jag vet bara att det inte är där. Vi får väl se vad som händer, beslutet känns jobbigt men ändå väldigt bra, för nu känns det genast mycket lättare att börja ta tag i mig själv istället.

En sak jag ska börja med som känns väldigt viktigt för mig, som jag vill och som jag tror kommer få mig att må bra, är att åka till Göteborg. Jag ska åka till Göteborg nästa helg och träffa min faster och kanske även mina kusiner. Jag har inte träffat dom sedan jag var liten och jag känner att det skulle betyda mycket för mig att äntligen få göra det. Det känns som jag har så mycket gemensamt med just min faster, det känns som att vi på något sätt är bundna till varandra, självklart är vi bundna på det sättet att vi är släkt och samma kött och blod, men det här är något annat som inte riktigt går att förklara eller som jag inte kan förklara, det känns i alla fall som att hon förstår mig och jag förstår henne och hos henne är jag hemma, hos henne är jag bra som jag är. Det känns i alla fall som att jag måste göra det här i alla fall, träffa henne, lära känna henne. Jag kommer säkert att vara jätte nervös, men samtidigt så ska det bli så himla kul att få träffa henne och jag hoppas även att jag kommer att få träffa mina kusiner. Jag kommer nog att vara där ungefär en vecka, det ska bli så himla skönt att få komma bort ett tag och byta miljö också...

Nej nu ska jag kolla om det går något på tv :)
Peace