Shooo!

Fan vad konstigt att jag inte har avlidit än, hehe. Har fortfarande feber, typ, skjut mig? Hade värsta feber-drömmarna i natt, alltså mardrömmar, så jävla äckliga och jag kan bli helt knäpp om mardrömmar utspelar sig där jag är när jag sover, alltså hemma i det här fallet. Så när jag vaknade så var jag tvungen att springa ner till mitt rum (sov hos brorsan i natt) och kolla om min ytterdörr var låst, för när jag har glömt att låsa den så blir jag typ jätte orolig och tror att någon är hemma. Och drömmen utspelade sig där nere, i mitt rum och vid bastun så jag var extra rädd, hehe. Men i alla fall, när jag var påväg mot min ytterdörr sådär lite halvt i sömnen så fick jag för mig att jag såg någon bakom mig i spegeln (har en stor spegel på min ytterdörr) så jag slängde mig ner på golvet för att jag blev så rädd, haha, så jag slog huvudet i sängen och självklart så hade jag sett fel, det var såklart ingen bakom mig. Men jag reste mig i alla fall upp och gick och låste dörren, sen när jag gick upp igen så trodde jag fortfarande starkt på att det var någon i huset, att jag inte var ensam och att mardrömmen säkert inte var någon dröm utan att det hade hänt på riktigt eller skulle hända på riktigt. Så jag har typ gått rädd här hemma hela dagen, haha. Men inte var det någon fuling här inte, förutom jag dåra, hehe :) Sån här är jag egentligen jämt, är jämt rädd och tror jämt att någon är efter mig eller så, men ännu värre blir jag när jag har feber, jag menar, det är inte alltid jag slänger mig på golvet haha. Däremot kan jag typ rycka till och sådant när jag skrämmer upp mig själv och tror att någon är bakom mig osv. Men aldrig att jag blir så knäpp och slänger mig på golvet...Var väl inte riktigt vaken heller, men ändå, blev så jävla rädd. Har säkert med min panikångest att göra också, usch, det är lätt att skratta åt det såhär efteråt, men det är inge kul att jämt gå och vara rädd och det är svårt att inte klassa sig själv som "dum i huvudet" när man till och med slänger sig på golvet och sånt...Kan bara tänka mig vad andra skulle tro och tycka om mig om dom visste det, typ läkare och sånt? Haha, skulle väl spärra in mig direkt eller något, kanske ge mig en massa läskiga tabletter som skulle göra mig ännu mer dum i huvudet? Noway att jag skulle ta dom!

Kanske om dom var såhär färgglada och fina? Nej jag skoja! Skulle aldrig ta sån skit, don't believe in pills! Tror tabletter gör så man blir ännu mer dum i huvudet. Hatar alla läkare som skriver ut nästan vad som helst till deprimerade ungdomar, det är ju för fan som att ge en skalpell till en självmordsbenägen. Varsågod! Gå och ta livet av dig. En del säger ju att tabletter har hjälpt dom, men ändå, är man ledsen över något eller rädd för något så måste man ju ta tag i det påriktigt? Börja vid själva kärnan. Vad man är ledsen/rädd för, varför man är det och hur man ska göra för att inte vara det längre. Inte fan försvinner problemen för att man stoppar i sig massa tabletter? Det är ju som att stoppa huvudet i sanden och vara "låtsatsglad". Nä, ska jag vara glad ska det vara påriktigt! Inga jävla tabletter ska få mig att tro att jag är glad.

Nej nu ska jag spela the sims 3 eller kanske wow :D hehe, cya later babes.